Vad är LVU?
INFO OM LVU, TAGET FRÅN STATENS INSTITUTIONS STYRELSES HEMSIDA.
Vad är LVU-vård?
Av de mer än 20.000 unga som socialtjänsten varje år placerar utanför deras hem kommer drygt tusen till SiS. Medelåldern hos ungdomarna är drygt 16 år.
Majoriteten av de ungdomar som kommer till något av våra särskilda ungdomshem är omhändertagna enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). En liten andel har ansökt om frivillig vård enligt SoL (Socialtjänstlagen).
Majoriteten omhändertagna på grund av eget beteende
Grunden för ett omhändertagande enligt LVU kan vara antingen att den unge själv lever ett destruktivt liv med exempelvis missbruk eller kriminalitet (3 §, de så kallade beteendefallen) eller att den unges föräldrar inte kan ge det stöd som den unge behöver för att få en bra uppväxt (2 §, de så kallade miljöfallen). Det handlar om att missförhållandena riskerar att skada den unges hälsa eller utveckling och den unge inte kan få den vård hon/han behöver på frivillig väg. Majoriteten av ungdomarna på de särskilda ungdomshem blir omhändertagna enligt 3 § LVU.
Socialtjänsten utreder - förvaltningsrätten beslutar
Förvaltningsrätten fattar beslut om omhändertagandet efter utredning och begäran från den kommunala socialtjänsten. I akuta lägen kan socialnämndens ordförande besluta om ett omedelbart omhändertagande, med förvaltningsrätten måste bekräfta det i efterhand.
Målsättningen med vården på de särskilda ungdomshemmen är att den unge ska kunna återvända till sitt eget hem eller eget boende. Därför ska socialnämnden följa upp vården och var sjätte månad överväga/ompröva om den unge fortfarande behöver vård eller om vården ska upphöra.
Ungdomar med mycket svåra problem
Ungdomarna som kommer till oss har tidigare ofta fått öppenvårdsinsatser på hemmaplan eller fått vård i familjehem eller på privata HVB-hem. Det är först när sådana insatser inte fungerar som socialtjänsten kan ansöka om en placering på de särskilda ungdomshemmen efter beslut i förvaltningsrätten.
Det betyder att det är en grupp ungdomar med mycket svåra problem som får vård på våra låsbara ungdomshem. Utagerande beteende, våld, missbruk och kriminellt beteende är vanliga orsaker till placering. Många ungdomar kommer från familjer med problem och/eller splittrade familjer, och majoriteten har haft problem i skolan.
Genomsnittlig vårdtid fem månader
Majoriteten av ungdomarna som kommer till SiS har fått en akutplacering för att bryta ett destruktivt beteende. De stannar några veckor och går sedan vidare, till exempel till HVB-hem eller familjehem. Många ungdomar får en utredningsplacering under två till tre månader för att socialtjänsten vill ha en utredning innan man beslutar om fortsatt vård och behandling. Ytterligare en grupp får vård och behandling hos oss under längre tid.
Den genomsnittliga vårdtiden är ungefär fem månader. Vården hos oss är en liten del av de insatser som ungdomarna behöver. Vi arbetar därför aktivt för att, tillsammans med socialtjänsten, bygga vårdkedjor.
Individuell behandlingsplan
Ungdomarna bor på små avdelningar med maximalt åtta platser. Varje pojke/flicka får sin egen behandlingsplan som utgår från hans eller hennes problem och förutsättningar. Vi utformar behandlingsplanen tillsammans med den unge, familjen och socialtjänsten.
Behandlingsmetoderna varierar mellan de olika ungdomshemmen och utifrån den enskildes behov. Exempel på behandlingar är Aggression Replacement Training (ART), tolvstegsbehandling, kognitiv beteendeterapi (KBT) och Funktionell familjeterapi (FFT).
Alla ungdomar på våra institutioner har rätt att få undervisning på grundskole- eller gymnasienivå. Vår skolverksamhet har hög lärartäthet och erbjuder undervisning individuellt eller i små grupper.
Delaktighet på flera sätt
Ungdomar som är omhändertagna och som får vård mot sin vilja befinner sig i en mycket speciell situation. Ibland kan det vara svårt att få ungdomarna att känna sig delaktiga, men det är viktigt inte minst för att behandlingen ska ge resultat.
Ungdomarna deltar i planeringen av den egna behandlingen. I brukarforum på institutionen har de möjlighet att säga vad de tycker om verksamheten på avdelningen. De får också information om hur de ska göra för att framföra klagomål och överklaga beslut.
Majoritet nöjd med tiden hos SiS
För att få en bild av vad ungdomarna ser som sina problem, deras uppfattning om behandlingen och hur det gick efter utskrivningen intervjuar personal på institutionerna ungdomarna vid inskrivning, utskrivning och ett år efter utskrivningen. Sedan SiS bildades 1994 har 16.000 intervjuer gjorts.
Intervjuerna visar att en majoritet av ungdomarna är nöjda med sin tid hos oss:
7 av 10 av de utskrivna ungdomarna uppger att de varit med i planeringen av sin behandling, att de haft en behandlingsplan och att de kunnat komma till tals om sin vård.8 av 10 anser att personalen tagit sig tid för samtal.
6 av 10 anser att de fått ganska mycket eller mycket hjälp med de problem de verkligen velat ha hjälp med och 2 av 10 tycker att de fått lite hjälp.
7 av 10 tycker att de fått ganska mycket eller mycket hjälp med problem de haft i skolan.
Drygt 7 av 10 skulle kunna rekommendera en person i samma situation en placering på samma institution.
Särskilda befogenheter
För att kunna genomföra vården har vi rätt att använda särskilda befogenheter, till exempel brevgranskning, kroppsbesiktning och urinprov. Till de särskilda befogenheterna räknas också avskiljning och vård i enskildhet.
Avskiljning
Avskiljning iinnebär att vi, om den unge uppträder våldsamt eller är så påverkad av berusningsmedel att han/hon inte vill eller kan följa personalens anvisningar, under en begränsad tid kan avskilja honom/henne från den övriga gruppen. Majoriteten av de ungdomar som kommer till oss blir aldrig avskilda.
Vård i enskildhet
Om den unge har speciella vårdbehov eller om det finns särskilda säkerhetsskäl kan institutionschefen besluta att den unge ska vara i en särskild del av institutionen tillsammans med enbart personal , något som kallas vård i enskildhet. Att under en period ge ungdomarna möjlighet att i en lugn miljö umgås med enbart personal, som förstår deras särskilda problem och behov, gagnar behandlingen.
Socialstyrelsen tillsynar
Sedan den 1 januari 2010 är det Socialstyrelsen som tillsynar verksamheten vid SiS särskilda ungdomshem. Under 2010 gjorde Socialstyrelsen, på regeringens uppdrag, en särskild granskning av hur SiS använder befogenheterna avskiljning och vård i enskildhet.
Granskningen visar att avskiljning används mer sällan än tidigare och att lagstiftningen på området i de flesta fall följs. Men Socialstyrelsen påpekar att det på vissa institutioner finns brister i dokumentationen som kan påverka rättssäkerheten. Det kan till exempel handla om att den unge inte delges beslutet om avskiljning, vilket innebär att han/hon inte har möjlighet att överklaga avskiljningen.
Vid tillsynsbesöken har Socialstyrelsen intervjuat totalt 110 ungdomar. De allra flesta känner sig trygga och tycker att man lyssnar på dem.
Vad kostar vården?
Vår verksamhet finansieras av statsanslag och av de vårdavgifter som kommunerna betalar. Statens finansierar 1/3 av ungdomsvårdens kostnader.
Kommunerna betalar en avgift för placeringen hos oss. Avgiften är mellan 4.000 och 5.000 kronor per dygn beroende på typ av plats
Kommentarer
Trackback
