Intervjuer
Bilagor
Intervju/genomgång av ett komplett SIS-ungdomshem
Intervjun/genomgången skedde vid SIS huvudkontor i Stockholm, med chefen för kontoret, Ola Karlsson.
Ola började med att berätta övergripande om ungdomshemmen och gav mig broschyrer och liknande för hjälp till mitt arbete. Jag ställde inga frågor utan fick det mesta berättat för mig, frågade då jag inte förstod.
Ola berättade att man skapade Statens institutions styrelse för att man ville ge barnen/ungdomarna en ny chans i livet då de fortfarande är så pass unga. Man skapade därför ungdomshem istället för fängelser till ungdomar mellan åldern 12-21. Om ens barn blir omhändertaget av SIS så betalar staten alla utgifter och om det krävs att hela familjen går i behandling så betalas även detta av staten. Ola berättade även att om man är bosatt i till exempel Stockholm och blir omhändertagen flyttas man exempelvis till Lund. Tjejer och killar delas upp på hemmen och man är cirka 6-8 personer på varje avdelning. Är man väldigt våldsam bor man med liknande på egen avdelning. Det är vanligast att de som är missbrukare, utvecklingsstörda, sexuella förövare eller adoptivbarn hamnar på SIS. Studierna SIS gjort på vilka människor som befinner sig på ungdomshemmen är har visat tydligt att adoptivbarn har oftast svårt att ta sig in i samhället, därför söker de sig ofta till uppmärksamhet där de råkar illa ut och blir till exempel kriminella eller missbrukare. När ungdomar tas in på ungdomshem så har det visat sig att många av de barn som hamnar där är adopterade. Ola berättar att många adoptivbarn hamnar på ungdomshem för att de kommer till ett land och märker att de inte är lika som alla andra. Adoptivbarn anses ha känslan av att passa in och bli ”omtyckta” och få vara med i en grupp. Där av söker de sig oftast till de grupper som ger dem uppmärksamhet och låter dem vara med. Där efter utnyttjas de genom ”prövningar” och liknande tills de hamnar i omedveten knipa.
När ungdomen tas in på hemmet, under tiden på ungdomshemmet och efter tiden på hemmet görs cirka 3 intervjuer på den intagne. En av dessa intervjuer är en kryssintervju med massa frågor som den intagne ska besvara för att få en god bild av den intagnes och dess problem. 25% av alla som tas in på ungdomshem har gått om en klass i skolan eller fler. De tyngsta ungdomarna med mest krävande problem tas till ungdomshemmen med kriminaltransport och börjar en lång resa med otroligt jobbig början. Att vänja sig vid att inte ha tillgång till vad du vill eller framförallt få göra vad du vill är vad ungdomarna med svårast problem utsätts för. Ungdomarna som är på de svåraste avdelningarna har oftast besöksförbud från så väl familj som närstående, just för säkerheten. Brevkontakt och telefonkontakt är tillåten i de fall de finns någon som läser både brev och kollar igenom samtal innan de skickas (breven). Ola avslutade vår långa intervju och pratstund genom att säga att man är i konstant övervakning från den dag du kommer till ungdomshemmet till den dag du lämnar det och cirka 1 år efter utskrivning. Ola hoppas på att siffrorna på antal intagna ska minska för varje år som går.
Intervju med Janne Flyghed, professor i kriminologi
Intervjun skedde på Stockholms Universitet
Professor Janne Flyghed berättade för mig att det är svårt att berätta i detalj om mina frågeställningar då allt man säger blir påverkat.
- Hur hamnar man på ett behandlingshem?
Janne ansåg att fattigdom och avundssjuka är stora bidragande orsaker till att man hamnar på ett behandlingshem. Man har gjort undersökningar som han tycker är intressanta som visar på att folk som bor i minde förmögna områden, har oförmögna vänner blir en negativ faktor till ens umgänge och även ens eget liv. Janne funderade på om det bara finns negativa bidragande orsaker med ens umgänge eller om man även kan lära sig något utav det. Han berättar för mig att man tolkar om det är person eller situation och man har kommit fram till att det är oftast situationen som råder till kriminalitet.
- Finns det sjukdomar som ADHD som ger en större chans till att bli kriminell?
Janne kunde inte besvara denna fråga då han inte är utbildad doktor som kan se huruvida det påverkar en person till att bli kriminell. Han kunde däremot dra slutsatsen att detta kan stämma att folk som har ADHD kanske har lättare att bli kriminella då det ofta har svårt att kontrollera sitt beteende. Sedan kan man även enligt statistik att många som är på behandlingshem har ADHD eller andra störningar.
- Är det mer eller mindre kriminalitet i olika städer? Varför?
I denna fråga berättade Janne att hans egen åsikt och erfarenhet av livet är att områden som har en sämre standard kanske innehåller mer folk med svår uppväxt och liknande. Där av drog Janne slutsatsen att de som haft en jobbig uppväxt i stökiga områden/städer lättare blir kriminella.
- Varför tror man att kriminaliteten ökas och sänks? T.ex. Högre stöld nu än 80-talet.
Janne berättade för mig att han anser att kriminaliteten ökar idag för att klasskillnaderna syns så tydligt idag. Förr i tiden kunde klasskillnaderna synas men inte på samma sett. Återigen går Janne tillbaks till skillnaden mellan olika områden i städer. Han nämner det ganska drastiska exemplet att det nästan inte bor någon överklass/rika människor i Tensta. Janne menar på att idag visas det tydligt att är du rik har du exempelvis en smartphones, en viss typ av kläder, en väska från ett visst märke och går i den skolan. Förr i tiden märkte man det genom att de rika var ofta ganska tjocka, för att visa att de hade mat. Du gav man sig på att stjäla exempelvis mat. Idag stjäl man telefoner, kläder och andra teknikprylar som dyra datorer och kameror. Slutsatsen av denna frågade blev att idag är saker och ting mer lättillgängligt än förr. Förr i tiden hade man inte datorn och telefonen löst i väskan, men det har man idag.
Intervju med ”Nils Johansson”, satt inte på ungdomshemmet Stigby vid intervjutillfället.
Vid första samtalet med Nils visade jag att jag var en öppen människa som verkligen ville förstå hans situation och inte dömde honom. Nils började berätta hans liv i översikt från barndom till idag.
Vad tror du påverkade att du idag är kriminell?
Nils berätta för mig att redan när han var liten så umgicks han mycket med några killar som var hans närmsta vänner. De växte upp i en förort till Kalmar och redan i tidigt stadium började vännerna snatta godis och liknande. Vidare gick det längre och längre hela tiden. Till slut försökte de sno mer och mer saker. I hans uppväxtort bodde det mest invandrare, det var ett relativt fattigt område enigt Nils och han säger att han tror att den enorma avundsjukan till att vara som de andra barnen i skolan och ha lika mycket pengar fick honom och hans vänner att börja snatta och till slut blev det ett beroende att ta från andra. Nils familj består av fyra personer, hans mamma och pappa och hans lillasyster. Redan i tidig ålder fick Nils stryk för att han glömde något, inte var hemma i tid och liknande. Han säger att det påverkade honom till att han idag anser att det är okej att slå andra. Hans syster utsattes aldrig för hon var hans lillasyster. När Nils var 9 år kom socialen in i bilden genom både skolan och att han misskötte skolan rejält. Fram tills Nils var 12 år var socialen i bakgrunden av hans familj, besökte ibland hemmet och kollade läget. Vid 12 års ålder fick Nils sin första fosterfamilj i Libro (utanför Kalmar). Han bodde där i cirka ett år sedan flyttade han hem till sina föräldrar igen. Hans andra fosterfamilj blev en ensamstående kvinna i Västervik. Vid den här tiden var Nils 15 år och kriminaliteten hade blivit värre. Han sattes därför hos den ensamstående kvinnan Lena i en liten håla i Småland (Blackstad). Han stannade under hela 9onde klass hos Lena men flyttades sedan igen hem till sina föräldrar. Han stannade hos sina föräldrar i lite mindre än ett halvår då Socialen märkte att det inte fungerade för 3e gången. Den 3e fosterfamiljen blev i Karlskrona där Nils stannade i 6-7 månader, då han var 16 år och hade slutat skolan.
Efter Karlskrona familjen fick Socialen nog när urinprovet visade positivt flyttade Nils till Råby ungdomshem för 21 åtalspunkter. Råby är en sluten anstalt, där han dömdes för både LVU (6-7 månader) och LSU(3 månader). Efter denna tid gjordes en utredning på Nils då han fick flytta till ett HVB hem utanför Karlskrona i 8 dagar. Ett HVB hem är ett öppet behandlingshem där barn kopplade till socialen kan bo. Återigen visade urinprovet positivt och då flyttade Nils till Stigby ungdomshem som är sluten tvångsvård. Där satt han mellan 17-18 års ålder. Under denna tidsperiod rymde Nils från behandlingshemmet och åkte till Thailand med hans familj som vid detta stadium inte visade ett särskilt stort intresse för att Nils skulle vara kvar på behandlingshemmet. På planet på väg hem häktades Nils och åkte direkt tillbaks till den slutna ungdomsvården på Stigby.
Idag bor Nils ensam och går första året i gymnasiet (industri, smed och plåt). Socialen har gett honom en egen lägenhet där de tror att han bor, men han äger i verkligheten en egen lägenhet där han spenderar tiden utom när socialen kommer på besök är han i socialens lägenhet. Blir han tagen av polisen idag vid 18 års ålder åker han in i ett riktigt fängelse i 1 ½ år.
Han träffar delvis familjen och då är det lugnt. Mest kontakt med systern vida telefon och dator. Bryr sig otroligt mycket om sin familj.
Åtalslista:
· Brott emot vapenlagen
· Narkotika innehav (Flera)
· Väpnat rån (2)
· Grovt rån
· Grov misshandel (9)
· Mordförsök (2)
· Ofredande (Kränkt person)
· Våld mot polisman